Hej här har ni mig.
Jag är en tjej på snart 26 år som inte har den minsta tillstymmelse till vettig kärleksrelation. Jag är ömsint, rolig, ödmjuk, söt, en jävel i sängen! Och alla andra bra ord ni kan komma på att beskriva mig med! Människor borde stå på rad för att få dejta mig!
Men vart är dom? *spejar lite* Nej, dom är inte här dom satarna!
För jag sitter högst upp på mitt jävla glasberg och har nog rätt svårt att ta mig ner, ungefär lika lätt som karlarna har att ta sig upp för ett brant isberg!
(Dock sitter jag inte på något isberg, jag sitter på ett vanligt berg, jag puttar bara ner dom som vågar sig upp och DET är ju SKILLNAD!)
Jag är inget att tråna efter, jag är 26 år, fattar ni, TJUGOSEX år!
Börjar jag bli för gammal för att ha en kärleksrelation? Ska jag ge upp nu och nöja mig med det jag får?
I HELVETE ATT JAG SKA!
Jag tänker aldrig nöja mig med vad som helst! Jag kommer inte ta första bästa som säger att dom älskar mig.
Visst vore det enklast för alla om jag bara gav upp, men inte jag inte! Jag vägrar ge upp! Det ligger inte i min natur att ge upp relationer så lätt!
Så visst saker börjar snart hänga, men det är väl det plastikkirurger är till för? (Nej, mina tuttar hänger inte än på ett bra tag!!)
Så visst jag börjar bli lite slapp här och där, men jag kan ju alltid träna inget som säger att jag inte kan det!
Så visst jag har börjat få rynkor, men det visar att jag levt och träffat en massa människor som satt spår i min hud.
Än så länge har jag de underbaraste vännerna och behöver ingen karl (det skulle ju dock inte göra ont om dom stod på rad utanför min dörr när jag gick ut imorgon.)
Och vet ni, Jag är VISST något att tråna efter! För än hänger inget, SÅ slapp är jag inte och rynkorna är bara spår efter bra människor (inte heller dom är så många, rynkorna alltså).
So come on boys, here I am, come and take my breath away!!
Ps. Jag ska sluta putta ner människor från berget, om jag så ska falla med dem på köpet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar