Jag älskar onlinepizza, beställt därifrån nu. Visste inte att man kunde betala kontant, hur bra som helst för mig som inte har sånt där betalkort.
Asbra nu när jag är genomförkyld igen, hostar hur mycket slem som helst och orkar inte göra någonting. Så nu kommer de komma med pizza och läsk till mig.
Ska försöka ta mig iväg till praktiken i morgon, måste bli klar med mitt projekt. Men vi får väl se hur det går.
Ska röja undan lite på bordet så min pizza får plats här.
tisdag, november 30, 2010
Del 8, Ett ögonblick
Det här såg jag strax efter jag läste att det var "Ett ögonblick" som rubrik idag.
måndag, november 29, 2010
Del 7, Min bästa vän.
Kan tyckas klyschigt, men här är mina bästisar för tillfället.
Har haft många bästa vänner genom åren, men få har kommit nära. Så jag håller mig till de som jag älskar mest.
lördag, november 27, 2010
Del 6 Min dag
I och med detta inlägg borde jag sen vara ifatt.
Min dag idag har varit stressig ända från morgonen.
Det är min jobbhelg, så jag började med att gå upp kvart i sex och bege mig till jobbet i iskylan. När jag kom dit så hade inte den nya tjejen jag skulle jobba med kommit. Så jag stod och väntade till kvart över sex innan jag gick in och började packa städvagnen, dumt av mig för vi hamnade efter hela morgonen. Fick ringa jourtelefonen och väcka min chef halv sju på morgonen, för att de inte gett mitt nummer till tjejen jag skulle jobba med (jag hade såklart inte fått hennes heller). Nya tjejens bil hade pajat så hon var på väg, var där tjugo i sju och vi ska vara klara på ett ställe innan sju. Det var vi ju då inte, jag körde skurmaskin när det kom in kunder och började gå i det hela, så det var bara att lägga ner och fokusera på resten av huset.
När vi fixar nya moppar till vagnen, eftersom vi såklart fixat för lite, så ringer chefen och frågar om vi kan köra städen runt byggnaden också, jomenvisst säger jag då jag trodde att det skulle bli vid kanske tjugo i tio eller nåt. Tji fick jag.
Uppe i Krämaren var det så skitigt och grusigt att det tog sjukt lång tid, vi ska vara klara till 9 då vi ska gå vidare och städa ett annat ställe. Inser vid tjugo, kvart i att vi inte kommer bli klara till dess, ringer chefen och får ett ok för att dra iväg och köra det andra stället själv medans den nya stackars tjejen får köra maskinen i hela Krämaren.
På det andra stället tar det sån fruktansvärt lång tid att torrmoppa, så jag hinner inte köra skurmaskinen som inte stod i förrådet som den brukar när jag kom dit. Så jag får lämna stället allt annat än nöjd med min städning, även om tjejen som var där sa att det var okej den här gången då hon såg att jag var själv.
Tillbaka på krämaren är nya tjejen precis klar med skurmaskinen och klockan är nu 10, så det var bara ut och plocka skräp runtom byggnaden, efter att vi då fixat vagnen och slängt sopor. Vi var INTE klädda för att gå ute, så vi höll på och frysa arslet av oss där ute. 45 minuter senare är vi färdiga. Då är klockan 11. Så en dag som ska hålla på till ca 9.45 håller på till 11. Helt galet.
Köper med mig smörgåsar och lite juice och sånt och åker hem till Dan och väcker honom, för vi ska häma lillskruttan i Kumla. Men det slutar med att jag stannar hemma och sover, under dubbla täcken eftersom jag fortfarande frös som en tok, då han hämtar henne. Minns knappt att de kom hem, minns knappt att Nea kom fram och pussade mig hejdå. Vaknar igen vid 14.20 och får kasta mig iväg till Krämaren för att städa toaletterna på eftermiddagen. Den städningen tar 45 minuter för att det är sån kö till toaletterna, lönehelg o allt.
Efter det drog jag hem till katterna och gosade med dem en stund. Ska jag säga att det var skönt och sätta sig ner?
Nu när jag kommit hem till Dan efter att ha jobbat och allt så har jag inte jort mycket. Duschat och glott på tv och suttit vid datorn, det var ungefär det jag orkade idag.
Känt mig halvstressad hela dagen då jobbet hamnade efter redan från början. Håll tummen för att morgondagens städning går bättre!
Nu ska jag ta och gå och lägga mig då jag inte känner mig så pigg och kry.
Min dag idag har varit stressig ända från morgonen.
Det är min jobbhelg, så jag började med att gå upp kvart i sex och bege mig till jobbet i iskylan. När jag kom dit så hade inte den nya tjejen jag skulle jobba med kommit. Så jag stod och väntade till kvart över sex innan jag gick in och började packa städvagnen, dumt av mig för vi hamnade efter hela morgonen. Fick ringa jourtelefonen och väcka min chef halv sju på morgonen, för att de inte gett mitt nummer till tjejen jag skulle jobba med (jag hade såklart inte fått hennes heller). Nya tjejens bil hade pajat så hon var på väg, var där tjugo i sju och vi ska vara klara på ett ställe innan sju. Det var vi ju då inte, jag körde skurmaskin när det kom in kunder och började gå i det hela, så det var bara att lägga ner och fokusera på resten av huset.
När vi fixar nya moppar till vagnen, eftersom vi såklart fixat för lite, så ringer chefen och frågar om vi kan köra städen runt byggnaden också, jomenvisst säger jag då jag trodde att det skulle bli vid kanske tjugo i tio eller nåt. Tji fick jag.
Uppe i Krämaren var det så skitigt och grusigt att det tog sjukt lång tid, vi ska vara klara till 9 då vi ska gå vidare och städa ett annat ställe. Inser vid tjugo, kvart i att vi inte kommer bli klara till dess, ringer chefen och får ett ok för att dra iväg och köra det andra stället själv medans den nya stackars tjejen får köra maskinen i hela Krämaren.
På det andra stället tar det sån fruktansvärt lång tid att torrmoppa, så jag hinner inte köra skurmaskinen som inte stod i förrådet som den brukar när jag kom dit. Så jag får lämna stället allt annat än nöjd med min städning, även om tjejen som var där sa att det var okej den här gången då hon såg att jag var själv.
Tillbaka på krämaren är nya tjejen precis klar med skurmaskinen och klockan är nu 10, så det var bara ut och plocka skräp runtom byggnaden, efter att vi då fixat vagnen och slängt sopor. Vi var INTE klädda för att gå ute, så vi höll på och frysa arslet av oss där ute. 45 minuter senare är vi färdiga. Då är klockan 11. Så en dag som ska hålla på till ca 9.45 håller på till 11. Helt galet.
Köper med mig smörgåsar och lite juice och sånt och åker hem till Dan och väcker honom, för vi ska häma lillskruttan i Kumla. Men det slutar med att jag stannar hemma och sover, under dubbla täcken eftersom jag fortfarande frös som en tok, då han hämtar henne. Minns knappt att de kom hem, minns knappt att Nea kom fram och pussade mig hejdå. Vaknar igen vid 14.20 och får kasta mig iväg till Krämaren för att städa toaletterna på eftermiddagen. Den städningen tar 45 minuter för att det är sån kö till toaletterna, lönehelg o allt.
Efter det drog jag hem till katterna och gosade med dem en stund. Ska jag säga att det var skönt och sätta sig ner?
Nu när jag kommit hem till Dan efter att ha jobbat och allt så har jag inte jort mycket. Duschat och glott på tv och suttit vid datorn, det var ungefär det jag orkade idag.
Känt mig halvstressad hela dagen då jobbet hamnade efter redan från början. Håll tummen för att morgondagens städning går bättre!
Nu ska jag ta och gå och lägga mig då jag inte känner mig så pigg och kry.
Del 5, Vad är kärlek?
Vad är kärlek?
Jadu, det finns många olika sorters kärlek för mig, kärlek till djur, kärlek till vänner, kärlek till familj och så vidare. Allt är kärlek, men olika sorts kärlek, olika sorts känslor. Kärlek för mig är när man bryr sig om varandra, när man inte tar den andra för givet, när man ser till den personens bästa.
Kärleken till djur är gränslös för mig, jag har alltid älskat djur och kommer alltid att göra det. Kan inte tänka mig ett liv utan katter, kanske även någon hund.
Det är svårt för mig att definiera kärlek till någon påtagligare än så, så jag lämnar det där.
Jadu, det finns många olika sorters kärlek för mig, kärlek till djur, kärlek till vänner, kärlek till familj och så vidare. Allt är kärlek, men olika sorts kärlek, olika sorts känslor. Kärlek för mig är när man bryr sig om varandra, när man inte tar den andra för givet, när man ser till den personens bästa.
Kärleken till djur är gränslös för mig, jag har alltid älskat djur och kommer alltid att göra det. Kan inte tänka mig ett liv utan katter, kanske även någon hund.
Det är svårt för mig att definiera kärlek till någon påtagligare än så, så jag lämnar det där.
Min plan. Del 4
Min plan om att skriva ett inlägg om dagen gick åt skogen, jag har inte så mycket ork när jag kommer hem om dagarna. Är helt slut och sover oftast innan klockan slagit 22.
Men ska försöka skriva lite idag.
Del 4.
Idag har jag ätit smörgåsar med ost och gurka på till frukost vid 11.30 och en kycklingsallad vid 17 tiden, så idag blev det bara de två målen. Sen har jag ätit lite mörk choklad också. Kände att det inte var så mycket med att fotografera min mat. Så det fick bli att jag skrev ner det istället.
Men ska försöka skriva lite idag.
Del 4.
Idag har jag ätit smörgåsar med ost och gurka på till frukost vid 11.30 och en kycklingsallad vid 17 tiden, så idag blev det bara de två målen. Sen har jag ätit lite mörk choklad också. Kände att det inte var så mycket med att fotografera min mat. Så det fick bli att jag skrev ner det istället.
onsdag, november 24, 2010
Del 3. Mina föräldrar
Jag har en mamma och pappa som fortfarande är gifta, och har varit det i bra många år, typ 28 tror jag.
De fick mig när mamma var 18 och pappa 24. Min lillasyster fick de tre år senare. Jag tänker inte hänga ut någon på min blogg, de har varit mestadels bra. Men som alla föräldrar är de inte perfekta och har utsatt oss för saker som jag inte tänker skriva om. Alkoholrelaterade saker, inget annat.
De har ställt upp i vått och torrt, med pengar och stöd och det mesta som behövts nu på äldre år, även när vi var barn var de väldigt snälla och kärleksfulla och ställde upp med skjuts nästan överallt. Utom de gånger när de glömde hämta mig från bussen, vilket var ett par stycken. =P
Mamma föddes i Göteborg, eller om det var Stockholm, minns faktiskt inte riktigt. Pappa är född och uppvuxen i Närkes Kil.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Så jag lämnar det här.
Inlägget om vad jag åt idag får vänta ett par dagar, äter ju på förskolan och kan inte gärna ta kort där.
De fick mig när mamma var 18 och pappa 24. Min lillasyster fick de tre år senare. Jag tänker inte hänga ut någon på min blogg, de har varit mestadels bra. Men som alla föräldrar är de inte perfekta och har utsatt oss för saker som jag inte tänker skriva om. Alkoholrelaterade saker, inget annat.
De har ställt upp i vått och torrt, med pengar och stöd och det mesta som behövts nu på äldre år, även när vi var barn var de väldigt snälla och kärleksfulla och ställde upp med skjuts nästan överallt. Utom de gånger när de glömde hämta mig från bussen, vilket var ett par stycken. =P
Mamma föddes i Göteborg, eller om det var Stockholm, minns faktiskt inte riktigt. Pappa är född och uppvuxen i Närkes Kil.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Så jag lämnar det här.
Inlägget om vad jag åt idag får vänta ett par dagar, äter ju på förskolan och kan inte gärna ta kort där.
tisdag, november 23, 2010
Inlägg
Får ta och skjuta upp inlägget om mina föräldrar till i morgon, får skriva två då helt enkelt. Nu orkar jag inte då klockan är efter 22 och jag är svintrött.
God Natt
God Natt
måndag, november 22, 2010
Del 2 Min första kärlek
Min första kärlek
Min allra första kärlek var djuren, katter har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta, i viss mån även hundar. Kimme kallades den första hunden, han gick med på allt med gjorde med honom, jag klädde honom i solglasögon, jag sov på/hos honom, satte på honom hattar, min snutte låg ofta över honom.
Missie hette den första katten vi hade, (som jag minns iaf). Vi tog den från "mormor" som hade den, där bodde hon under badkaret och hette Rut men kallades rutan. Vi tyckte så synd om henne som bodde under badkaret så mamma åkte och hämtade henne en dag. Missie tog alltid hand om oss och kände hon att vi var ledsna så kom hon och la sig hos en.
Den första människa jag var kär i var min kusin John, som jag blev omåttligt retad för av min faster, farfar och min äldsta kusin (tror mina föräldrar var med på ett hörn också). Kommer inte ihåg hur gammal jag var riktigt, men det var kanske 5-7 nånstans.
Min första förälskelse (enligt min definition) skedde över Internet, han hette Erik och var riktigt elak. Jag var 15 och han var ett år yngre än mig och bodde i Ed, ganska långt bort. Vi var inte tillsammans så länge, för första eller andra gången i träffades så blev han kär i min bästa kompis och gjorde slut med mig via sms för hennes skull. Jag var helt nere i säkert ett halvår, kommer ihåg en dag när jag kände att det var över. Mamma kom in i vardagsrummet och sa att det var första gången hon sett mig le på ett par månader.
Jag hade hävdat till kompisen och killen att det var okej, men såklart var det inte det och jag ville inte bli sedd som den elaka.
Min första riktiga kärlek var en kille som hette Daniel och bodde i Lindesberg, han behandlade mig inte snällt han heller. Men jag var upp över öronen kär i honom så jag gjorde nästan vad som helst för honom. Kunde åka till honom mitt i natten om han kände sig kramsugen och sådana saker. Självklart gjorde han inte samma sak för mig. Men jag var så kär att jag inte brydde mig. Vi höll på fram och tillbaka under säkert 4 år eller nåt, minst, där han träffade andra och inte jag, sen tröttnade han på dem och kom tillbaka till mig. Han var även otrogen med mig mot alla tjejer han hade under den perioden.
Jag älskade nog honom, men jag sa det aldrig till honom.
Min allra första kärlek var djuren, katter har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta, i viss mån även hundar. Kimme kallades den första hunden, han gick med på allt med gjorde med honom, jag klädde honom i solglasögon, jag sov på/hos honom, satte på honom hattar, min snutte låg ofta över honom.
Missie hette den första katten vi hade, (som jag minns iaf). Vi tog den från "mormor" som hade den, där bodde hon under badkaret och hette Rut men kallades rutan. Vi tyckte så synd om henne som bodde under badkaret så mamma åkte och hämtade henne en dag. Missie tog alltid hand om oss och kände hon att vi var ledsna så kom hon och la sig hos en.
Den första människa jag var kär i var min kusin John, som jag blev omåttligt retad för av min faster, farfar och min äldsta kusin (tror mina föräldrar var med på ett hörn också). Kommer inte ihåg hur gammal jag var riktigt, men det var kanske 5-7 nånstans.
Min första förälskelse (enligt min definition) skedde över Internet, han hette Erik och var riktigt elak. Jag var 15 och han var ett år yngre än mig och bodde i Ed, ganska långt bort. Vi var inte tillsammans så länge, för första eller andra gången i träffades så blev han kär i min bästa kompis och gjorde slut med mig via sms för hennes skull. Jag var helt nere i säkert ett halvår, kommer ihåg en dag när jag kände att det var över. Mamma kom in i vardagsrummet och sa att det var första gången hon sett mig le på ett par månader.
Jag hade hävdat till kompisen och killen att det var okej, men såklart var det inte det och jag ville inte bli sedd som den elaka.
Min första riktiga kärlek var en kille som hette Daniel och bodde i Lindesberg, han behandlade mig inte snällt han heller. Men jag var upp över öronen kär i honom så jag gjorde nästan vad som helst för honom. Kunde åka till honom mitt i natten om han kände sig kramsugen och sådana saker. Självklart gjorde han inte samma sak för mig. Men jag var så kär att jag inte brydde mig. Vi höll på fram och tillbaka under säkert 4 år eller nåt, minst, där han träffade andra och inte jag, sen tröttnade han på dem och kom tillbaka till mig. Han var även otrogen med mig mot alla tjejer han hade under den perioden.
Jag älskade nog honom, men jag sa det aldrig till honom.
söndag, november 21, 2010
Om mig
Om mig då.
Jag, ja vem är jag. Detta är nog den svåraste delen i bloggutmaningen, att skriva om sig själv utan att bli för o/personlig eller för den delen hänga ut någon. Får väl se hur det går.
Jag växte upp ute i idylliska Närkes Kil, älskade att bo ute på landet, älskade naturen och älskade att bo i hus med katter, hundar och ibland även lite höns och nån häst då och då.
Mina föräldrar var snälla och kärleksfulla, jag hade i stort sett aldrig någon tid att passa när man var någonstans, om det inte var sommarjobb eller skola dagen efter.
Men även mina föräldrar hade sina baksidor, inget jag tänker skriva om här dock. Bråk förekom och med två tjejer i tonåren så blev de ofta mycket skrikande, rivande och bitandes.
Allt förändrades för mig när min ålderskull blev förflyttad in till Mellringeskolan eftersom det inte finns något högstadium i Närkes Kil. Min absolut bästa vän flyttade hastigt och lustigt, bara ett par dagar innan vi skulle börja och där stod jag själv inför alla jobbiga förändringar. Som ett resultat av det (och att jag var helt sjukt blyg), så blev jag således utfryst och det var i stort sett aldrig någon som pratade med mig. Jag vågade inte prata med någon heller, vilket då var ett stort hinder för mig. Det var dock en tjej jag fick hänga med ibland, men det var bara när hennes "riktiga" kompis var sjuk eller frånvarande.
Jag gick igenom högstadiet och var utfrusen, hade inga direkta vänner. Högstadieåterträffen gick jag aldrig på. Det lättade en hel del när Helena började sjuan och kom in till Mellringe när jag började i åttan. Då hade jag någon jag kunde gå och sitta och prata med om vi hade rast samtidigt. Så jag slapp gå tyst genom dagen. Att ingen såg någonting eller reagerade på att jag alltid satt själv, att jag skyllde på att "jag tycker om att läsa" som ursäkt när de frågade om jag kände att jag trivdes. Jag hoppas jag inte blir en sådan lärare, jag ska ändå försöka se mina elever. Även om man inte kan vara överallt samtidigt.
På gymnasiet insåg jag att det var tvunget att ske en förändring och jag blev något mer social, inte mycket, men tillräckligt för att jag skulle kunna skaffa mig vänner i min klass. Och upptäcka hela Internet och hitta kompisar där.
Tog mig igenom gymnasiet, men har inget slutbetyg därifrån, bara ett samlat betygsdokument då jag blev sjukt skoltrött i trean och missade en massa poäng då tröttheten tog ut sin rätt. Ibland var jag mer frånvarande än närvarande, så jag vet inte hur jag fått mina två (eller om det är tre) VG som jag fick sista året.
Jag har gått igenom en rejäl depression, äter än i dag antidepressiva tabletter och går till kurator emellanåt. Allt började med det sjukt stressiga jobbet i Karlskoga och ett förhållande med en kille på samma jobb. När vi gjorde slut dök jag helt. Jag var nog sjukskriven sammanlagt ett och ett halvt år, om inte till och med två, på den 5 år långa period jag var anställd där. Inte allt i sträck, men bra många långa perioder när jag inte kunde ta mig ur sängen. Som tur var hade jag en förstående och otroligt stöttande chef som gjorde rätt mycket för att man skulle ha det bra. Har aldrig stött på en bättre chef, där var det inget skitsnack om de anställda och hon var alltid rak och ärlig på ett bra och trevligt sätt. Många kan lära från henne i sina chefsroller.
Det har varit en lång och krokig väg, men idag kan jag ringa jobbiga samtal utan att det känns som att jag ska svimma eller spy.
Idag läser jag lärarprogrammet inriktning svenska, mot yngre åldrar och har planer på att bli förskollärare. Om jag orkar plugga alla dessa år, men har jag bestämt mig för något så brukar det blir det så.
Jag skulle själv säga att jag är en ärlig person, jag säger ifrån när jag tycker jag behandlas felaktigt inom skola och jobb. I privatlivet vet jag inte riktigt, oftast brukar jag ha den integriteten, men inte i alla situationer.
Allt som hänt mig i mitt liv har format mig till den jag är idag, både det bra och det dåliga, och ska jag vara helt ärlig så vet jag inte om jag vill vara annorlunda.
Jag, ja vem är jag. Detta är nog den svåraste delen i bloggutmaningen, att skriva om sig själv utan att bli för o/personlig eller för den delen hänga ut någon. Får väl se hur det går.
Jag växte upp ute i idylliska Närkes Kil, älskade att bo ute på landet, älskade naturen och älskade att bo i hus med katter, hundar och ibland även lite höns och nån häst då och då.
Mina föräldrar var snälla och kärleksfulla, jag hade i stort sett aldrig någon tid att passa när man var någonstans, om det inte var sommarjobb eller skola dagen efter.
Men även mina föräldrar hade sina baksidor, inget jag tänker skriva om här dock. Bråk förekom och med två tjejer i tonåren så blev de ofta mycket skrikande, rivande och bitandes.
Allt förändrades för mig när min ålderskull blev förflyttad in till Mellringeskolan eftersom det inte finns något högstadium i Närkes Kil. Min absolut bästa vän flyttade hastigt och lustigt, bara ett par dagar innan vi skulle börja och där stod jag själv inför alla jobbiga förändringar. Som ett resultat av det (och att jag var helt sjukt blyg), så blev jag således utfryst och det var i stort sett aldrig någon som pratade med mig. Jag vågade inte prata med någon heller, vilket då var ett stort hinder för mig. Det var dock en tjej jag fick hänga med ibland, men det var bara när hennes "riktiga" kompis var sjuk eller frånvarande.
Jag gick igenom högstadiet och var utfrusen, hade inga direkta vänner. Högstadieåterträffen gick jag aldrig på. Det lättade en hel del när Helena började sjuan och kom in till Mellringe när jag började i åttan. Då hade jag någon jag kunde gå och sitta och prata med om vi hade rast samtidigt. Så jag slapp gå tyst genom dagen. Att ingen såg någonting eller reagerade på att jag alltid satt själv, att jag skyllde på att "jag tycker om att läsa" som ursäkt när de frågade om jag kände att jag trivdes. Jag hoppas jag inte blir en sådan lärare, jag ska ändå försöka se mina elever. Även om man inte kan vara överallt samtidigt.
På gymnasiet insåg jag att det var tvunget att ske en förändring och jag blev något mer social, inte mycket, men tillräckligt för att jag skulle kunna skaffa mig vänner i min klass. Och upptäcka hela Internet och hitta kompisar där.
Tog mig igenom gymnasiet, men har inget slutbetyg därifrån, bara ett samlat betygsdokument då jag blev sjukt skoltrött i trean och missade en massa poäng då tröttheten tog ut sin rätt. Ibland var jag mer frånvarande än närvarande, så jag vet inte hur jag fått mina två (eller om det är tre) VG som jag fick sista året.
Jag har gått igenom en rejäl depression, äter än i dag antidepressiva tabletter och går till kurator emellanåt. Allt började med det sjukt stressiga jobbet i Karlskoga och ett förhållande med en kille på samma jobb. När vi gjorde slut dök jag helt. Jag var nog sjukskriven sammanlagt ett och ett halvt år, om inte till och med två, på den 5 år långa period jag var anställd där. Inte allt i sträck, men bra många långa perioder när jag inte kunde ta mig ur sängen. Som tur var hade jag en förstående och otroligt stöttande chef som gjorde rätt mycket för att man skulle ha det bra. Har aldrig stött på en bättre chef, där var det inget skitsnack om de anställda och hon var alltid rak och ärlig på ett bra och trevligt sätt. Många kan lära från henne i sina chefsroller.
Det har varit en lång och krokig väg, men idag kan jag ringa jobbiga samtal utan att det känns som att jag ska svimma eller spy.
Idag läser jag lärarprogrammet inriktning svenska, mot yngre åldrar och har planer på att bli förskollärare. Om jag orkar plugga alla dessa år, men har jag bestämt mig för något så brukar det blir det så.
Jag skulle själv säga att jag är en ärlig person, jag säger ifrån när jag tycker jag behandlas felaktigt inom skola och jobb. I privatlivet vet jag inte riktigt, oftast brukar jag ha den integriteten, men inte i alla situationer.
Allt som hänt mig i mitt liv har format mig till den jag är idag, både det bra och det dåliga, och ska jag vara helt ärlig så vet jag inte om jag vill vara annorlunda.
Bloggutmaning
Jag antar samma bloggutmaning som Lena har gjort, (och även Jenny). Den går ut på följande;
Man ska skriva om en sak varje dag i 30 dagar.
Här är ämnena för den som är intresserad:
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
Man ska skriva om en sak varje dag i 30 dagar.
Här är ämnena för den som är intresserad:
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
onsdag, november 17, 2010
Sjuk
Är sjuk, igen. Förkyld, feber och halsont. Men sist jag var hos vårdis så hittade de ingenting ovanligt, så jag får väl börja äta ordentliga vitaminer och sånt så jag inte blir sjuk jämt.
Har påbörjat monsterdisken här idag, har inte haft rena glas här på ett tag så jag har diskat ett för det tillfället typ. Men nu är det andra ord och jag har åtminstone påbörjat det hela, även om jag måste pausa pga fullt diskställ och noll ork.
Nu ska jag ringa mor och far och tala om att jag önskar mig en brödburk i julklapp.
Har påbörjat monsterdisken här idag, har inte haft rena glas här på ett tag så jag har diskat ett för det tillfället typ. Men nu är det andra ord och jag har åtminstone påbörjat det hela, även om jag måste pausa pga fullt diskställ och noll ork.
Nu ska jag ringa mor och far och tala om att jag önskar mig en brödburk i julklapp.
måndag, november 15, 2010
Hemmadag
Har haft en hemmadag idag, känner mig inte helt hundra idag. Så min dag har bestått av godisätande, Sex and the city tittande, sovande och gosande med katter. En dag för mig själv var precis vad jag behövde just nu känner jag, kanske tar i morgon också, men sen är det tillbaka till praktiken. Tycker om de flesta barn där, så vill dit och mysa med dem. En av dem pussade en massa på mig i fredags, lilla goa tjejen!
Nu ska jag åka och lämna min bil till min mor och sen ska hon köra hem mig så jag kan fortsätta med min egen dag.
Nu ska jag åka och lämna min bil till min mor och sen ska hon köra hem mig så jag kan fortsätta med min egen dag.
söndag, november 14, 2010
Otrevlig ton
Vad är det som får folk att tro att man kan behandla mig hur som helst, är det inte lärare så är det personer som är lite högre uppsatta på det företag jag jobbar.
Hade åkt från jobbet när han ringer och är fullkomligt otrevlig och spydig om att vi missat saker här och där. När jag i frågasätter och säger att jag uppfattar honom som väldigt otrevlig får jag till svar "det är bara för att du känner dig pressad" i en väldigt spydig och hånfull ton. Jag svarar att nej, jag känner mig inte pressad, "nähä, men då är det ju ditt problem" får jag återigen till spydigt svar när jag återigen säger att jag uppfattar honom som otrevlig. Ska man bete sig så? Får även höra nåt om att "då får du komma in till jobbet och prata om det" i spydig ton, men minns inte vad det handlade om.
Jag kan hålla med om att jag åkte lite tidigare från jobbet, och det är ett misstag från mitt håll som jag inte kommer göra om men jag tar på mig det. Men när han säger att "då tittade ni inte tillräckligt noga" i spydig ton när jag svarat att vi gått igenom och kollat så det såg okej ut. Han säger (som jag uppfattar lite som "hotande" i brist på andra ord) att "då ska jag ta kort på allt detta". Det var en liten pappersbit vid en rulltrappa, en dammtuss mitt på golvet nånstans och nåt mer som han inte tyckte var bra, som han sa just då iaf.
Jag kan ta att man besiktar mina ställen, jag kan ta att man har anmärkningar på hur jag städat (även om jag tycker att vi gjorde ett bra jobb, annars skulle vi inte lämnat stället). Det jag INTE kan ta är när han ringer och är fullkomligt otrevlig, spydig och hånfull och inte ens kan säga "det var inte min mening att jag skulle låta otrevlig" när jag påpekar hur jag uppfattar honom.
Jag var tvungen att ringa min arbetskamrat som jag jobbat med på morgonen och som han sa, letar han tillräckligt noga så hittar han ju fel, vill han hitta fel så hittar han dem. Han har helt rätt, det finns aldrig på hans karta att ett jobb är bra utfört. Men som jag sagt, jag kan ta att man har anmärkningar på mina ställen men inte när de framförs i den spydiga ton som jag hörde. Man behöver definitivt inte gulla med mig när jag gjort misstag, men man kan väl använda skallen när man ska anmärka på någons städning.
Var så förbannad att jag grinade och smsade min chef som skulle prata med honom om situationen som uppstått, plus att hon även ville prata med mig om det hela och reda ut situationen. Förstår inte vad jag har att reda ut, jag har liksom redan erkänt mitt misstag att jag gick tidigare. Men som jag skrev ovan, jag hade aldrig åkt därifrån om jag inte tyckt det sett bra ut.
Ja, lite förbannad är/var jag. Nu är jag förbannad för att jag lät den ******* förstöra min dag.
Hade åkt från jobbet när han ringer och är fullkomligt otrevlig och spydig om att vi missat saker här och där. När jag i frågasätter och säger att jag uppfattar honom som väldigt otrevlig får jag till svar "det är bara för att du känner dig pressad" i en väldigt spydig och hånfull ton. Jag svarar att nej, jag känner mig inte pressad, "nähä, men då är det ju ditt problem" får jag återigen till spydigt svar när jag återigen säger att jag uppfattar honom som otrevlig. Ska man bete sig så? Får även höra nåt om att "då får du komma in till jobbet och prata om det" i spydig ton, men minns inte vad det handlade om.
Jag kan hålla med om att jag åkte lite tidigare från jobbet, och det är ett misstag från mitt håll som jag inte kommer göra om men jag tar på mig det. Men när han säger att "då tittade ni inte tillräckligt noga" i spydig ton när jag svarat att vi gått igenom och kollat så det såg okej ut. Han säger (som jag uppfattar lite som "hotande" i brist på andra ord) att "då ska jag ta kort på allt detta". Det var en liten pappersbit vid en rulltrappa, en dammtuss mitt på golvet nånstans och nåt mer som han inte tyckte var bra, som han sa just då iaf.
Jag kan ta att man besiktar mina ställen, jag kan ta att man har anmärkningar på hur jag städat (även om jag tycker att vi gjorde ett bra jobb, annars skulle vi inte lämnat stället). Det jag INTE kan ta är när han ringer och är fullkomligt otrevlig, spydig och hånfull och inte ens kan säga "det var inte min mening att jag skulle låta otrevlig" när jag påpekar hur jag uppfattar honom.
Jag var tvungen att ringa min arbetskamrat som jag jobbat med på morgonen och som han sa, letar han tillräckligt noga så hittar han ju fel, vill han hitta fel så hittar han dem. Han har helt rätt, det finns aldrig på hans karta att ett jobb är bra utfört. Men som jag sagt, jag kan ta att man har anmärkningar på mina ställen men inte när de framförs i den spydiga ton som jag hörde. Man behöver definitivt inte gulla med mig när jag gjort misstag, men man kan väl använda skallen när man ska anmärka på någons städning.
Var så förbannad att jag grinade och smsade min chef som skulle prata med honom om situationen som uppstått, plus att hon även ville prata med mig om det hela och reda ut situationen. Förstår inte vad jag har att reda ut, jag har liksom redan erkänt mitt misstag att jag gick tidigare. Men som jag skrev ovan, jag hade aldrig åkt därifrån om jag inte tyckt det sett bra ut.
Ja, lite förbannad är/var jag. Nu är jag förbannad för att jag lät den ******* förstöra min dag.
torsdag, november 11, 2010
Skolsaker
Är så trött på min vfu-förskola nu, har lyckats hamna i mitten i en ständigt pågående konflikt. Jag frågar ju hur det är med den som hela tiden får skulden i konflikten och får höra hennes sida, och sen får jag ju höra från den andra sidan också då såklart eftersom min handledare är på den sidan. Helt sjukt hur det kan vara, att man säger en sak till barnen hur de ska vara mot varandra och sen behandlar de varandra på ett helt annat sätt. Förstår mig inte på sånt.
Försöker vara neutral i det hela, men jag ser ju lite vad som pågår, och det är svårt att inte sympatisera med personen som hela tiden får skulden för en del saker och som de andra pratar lite över huvudet på pga olika utbildningar.
Barnen är dock lika goa som alltid, även om de slutat lyssna mestadels. Men så är det ju med barn, upp ena sekunden och ner andra. Roligt med barnbiten i alla fall.
Har även spånat kring det projekt jag ska hålla, och känner att det kan bli ganska bra faktiskt.
Fick höra av min handledare att även hon varit utsatt för idiotläraren, hon tyckte rejält synd om mig för att jag var tvungen att ha honom.
För att fortsätta med skolsaker, jag fick G på första delkursen! Väntade mig i och för sig inget annat då han gett mig G på de uppgifter jag lämnat in. Hurra för mig!
Försöker vara neutral i det hela, men jag ser ju lite vad som pågår, och det är svårt att inte sympatisera med personen som hela tiden får skulden för en del saker och som de andra pratar lite över huvudet på pga olika utbildningar.
Barnen är dock lika goa som alltid, även om de slutat lyssna mestadels. Men så är det ju med barn, upp ena sekunden och ner andra. Roligt med barnbiten i alla fall.
Har även spånat kring det projekt jag ska hålla, och känner att det kan bli ganska bra faktiskt.
Fick höra av min handledare att även hon varit utsatt för idiotläraren, hon tyckte rejält synd om mig för att jag var tvungen att ha honom.
För att fortsätta med skolsaker, jag fick G på första delkursen! Väntade mig i och för sig inget annat då han gett mig G på de uppgifter jag lämnat in. Hurra för mig!
söndag, november 07, 2010
Ledig helg
Har tagit mig en nästan helt ledig helg, bara gjort saker som inte har med skola och jobb att göra. Men blev nu på söndagen tvungen att skriva min VFU.uppgift, efter lite läshjälp av mamma så är den nu färdig och ska lämnas in i morgon i lärarens fack.
Sen är det bara att börja på nästa uppgift som ska vara inne i slutet på denna månad, samtidigt som jag ska skriva på en till VFU-uppgift. Skolan börjar bli lite kämpig nu, men nu är det snart bara 1,5 år kvar på utbildningen. Fast jag har mattedelen kvar, den sämsta av alla mina ämnen. Jag kommer läsa den med flertalet från klassen gissar jag på, samt även Jenny förhoppningsvis, om hon är klar med sin mammaledighet o allt går som planerat! =)
I vår blir det förhoppningsvis specialpeddan, det är en av alla kurser jag har som jag ser fram emot. Den ska bli riktigt rolig om jag får G på de kurser jag ska och så.
Allt som allt så har helgen varit helt okej, lugn och skön.
Nu ska jag sätta mig och titta lite på reprisen av Greys, även om jag såg avsnittet i onsdags.
Sen är det bara att börja på nästa uppgift som ska vara inne i slutet på denna månad, samtidigt som jag ska skriva på en till VFU-uppgift. Skolan börjar bli lite kämpig nu, men nu är det snart bara 1,5 år kvar på utbildningen. Fast jag har mattedelen kvar, den sämsta av alla mina ämnen. Jag kommer läsa den med flertalet från klassen gissar jag på, samt även Jenny förhoppningsvis, om hon är klar med sin mammaledighet o allt går som planerat! =)
I vår blir det förhoppningsvis specialpeddan, det är en av alla kurser jag har som jag ser fram emot. Den ska bli riktigt rolig om jag får G på de kurser jag ska och så.
Allt som allt så har helgen varit helt okej, lugn och skön.
Nu ska jag sätta mig och titta lite på reprisen av Greys, även om jag såg avsnittet i onsdags.
torsdag, november 04, 2010
Lång dag, men snart helg!
Har varit en lång dag idag, började med att jobba typ 2 timmar i morse. Efter jobbet var det bara att pallra sig till uni för en lång dag. Började med en föreläsning om läs- och skrivsvårigheter med läraren som jag inte har någon respekt kvar för, den var 9.15 till 12, sen var det lunch/rast fram till 13.15 då min grupp skulle redovisa sina VFU uppgifter, den slutade 16. Så nu är jag lite lagom mör och trött i kroppen.
Ska jobba lite i morgon på morgonen, sen är det lektion 9.15 till 11, sen hem till Jenny för att hämta en bok. Sen tar jag helg! Vägrar ha något med skolan att göra i helgen, eller nåja, på söndagkväll ska jag försöka bli klar med min VFU-skrivning. Måste lämna den på måndag, men sen är det över med de två delkurserna. Bara 2 kvar då denna termin, sen blir det vårtermin och förhoppningsvis specialpedagogik.
Nu ska jag fortsätta mysa med Bitch en stund innan jag ska dra mig hemåt Dan, kanske handla med lite mat på vägen eller nåt.
Ska jobba lite i morgon på morgonen, sen är det lektion 9.15 till 11, sen hem till Jenny för att hämta en bok. Sen tar jag helg! Vägrar ha något med skolan att göra i helgen, eller nåja, på söndagkväll ska jag försöka bli klar med min VFU-skrivning. Måste lämna den på måndag, men sen är det över med de två delkurserna. Bara 2 kvar då denna termin, sen blir det vårtermin och förhoppningsvis specialpedagogik.
Nu ska jag fortsätta mysa med Bitch en stund innan jag ska dra mig hemåt Dan, kanske handla med lite mat på vägen eller nåt.
tisdag, november 02, 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)