Jag träffade en gammal kk på krogen för ett par veckor sen, inte träffat honom alls på ett halvår eller så. Vi kom då överrens om att vi mycket väl kunde och skulle ha ett platoniskt förhållande och umgås som normala vänner.
Jag hade då en kille som jag dejtade och han hade flickvän, så det skulle inte bli så svårt.
Vi pratade lite igår, på något vis kom vi fram till det att vi nog aldrig skulle kunna ha ett platoniskt förhållande.
Hur vi kom fram till det? Jo, det är så att vi har setts många gånger förr och det har alltid slutat med att vi hamnat i säng.
Det är alltså omöjligt för mig att ha platoniska förhållanden, jag vet inte om det ska kännas bittert eller bara skönt.
Skönt just därför att jag då vet jag att jag inte är ful, och för att jag vet då att jag inte är en känslokall människa...
Jag dejtar ju inte den här killen längre, men gamla kkn har flickvän. Så lämpligt nog bör vi nog inte ses, även om han faktist är schysst att umgås med även om vi inte hamnar i säng. Men de är nog bäst att låta bli, vet ju vad som hänt förr liksom....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar